full i tankar
Varför tänker man så mycket på kvällarna? Kan jag inte bara få slappna av och ta dagen som den kommer? Börjar få panik över imorgon. Farfars begravning, jag vet att det kommer bli skönt så fort allt är över. Men jag vet också att det kommer vara så sjukt jobbigt och tungt hela dagen imorgon. Bara tanken av att se och höra farmor får mig att vilja hjälpa henne så mycket mer än man kan. Den känslan, känslan över att känna sig så hjälplös är den värsta i världen. Trots detta så vet jag att hon är överlycklig över allt jag och alla runt omkring gör för henne. Bara tanken av att komma in i kyrkan och se kistan ger mig den största klumpen i magen som kommer sitta kvar där länge. Bara tanken av att farfar inte längre finns känns så främmande. Vila i frid älskade farfar! <3