Är sjukt irriterad på mig själv!
Skulle ut och träna, äter chips istället.
Jag hatar känslan av att vara avundsjuk/svartsjuk. Vilket jag är hela tiden.
Det är ju så mycket jag vill göra.
Känns som jag sitter i  något mellanting just nu.
Att jag bara går och väntar på något bättre.
Jag trivs jättebra på jobbet och Stockholm är helt okej, men det är inte hemma.
Norrköping känns nog inte heller som hemma längre, det är det som gör att allt känns konstigt, jag känner mig nog inte hemma någonstans för tillfället.

Så det enda jag gör är att gå dagarna ut och in och väntar, vilket gör mig tokig! Ta mig till paradiset tack!