Jag har som ni vet slutat på ikea och vet inte hur lång tid det tar innan jag flyttar tillbaka till stockholm.

Det känns rätt ruttet.

Sen har vi allt annat, mitt hopp just nu, det som får mig att le, det som får mig att klara av att ens visa mig på gatorna är mina närmsta vänner och min släkt.. Min vardag kommer aldrig bli som vanligt igen. Men jag försöker tänka att det blir bra. Även om det känns långt borta just nu. Det tar lång tid att smälta, förstå och ta in..

Och vad blir bättre av att stackars farmor ligger på sjukhuset?!

orken finns där, långt inne, ska bara gräva fram den..

Imorgon ska min bästa vän ta studenten och jag är så stolt över henne!

Imorgon ska jag vara glad! Imorgon ska jag le för hennes skull!

Jag kommer stå där på hagagymnasiets skolgård som en stolt mamma!

Ni är mitt allt <3